Jeep
Men först en Quad
1940 körde några varmklädda och hattförsedda herrar en Willys Quad uppför en trappa. Troligen var bilen en av de första som Willys-Overland Americar tillverkade i Toledo. Kör man bil i trappor är man garanterad en bild i tidningarna. Ser ut som ett gemensamt jippo för Dana / Spicer transmissioner och Willys fordon.
Bilens nummerplåt hade siffrorna 3211. Körningen fick stor uppmärksamhet i lokalpressen och var säkert inspirationen till att göra om körningen 1941 och då i Washington DC.
Prototypen i Washington DC
Namnet Jeep blev ett begrepp 19 januari 1941 då företaget Willys-Overland körde uppför trapporna till Capitolium med deras MA prototyp. Föraren var senator Mead från New York. På en förfrågan från journalisten Katherine Hillyer från Washington Daily News, vad det var för typ av fordon, svarade provföraren Irving ”Red” Hausmann från Willys-Overland att de kallas för ”jeeps” eller ”quads”. Han hade hört att provpersonalen vid Holabird Ordnance Depot, Baltimore, Maryland använde de benämningarna på bilarna. Den 20 januari publicerades bilden. Bilen saknar registreringsskylt men har texten WILLYS på kylaren.
20 maj 1941 åker senator Claud Pepper och Robert Reynolds nerför trappan till Capitolium i en Bantam BRC-40 med registreringsnummer X3820. Bildens rubrik är FIRST JEEP. Totalt tillverkades 2605 Bantam innan Willys och Ford tog över produktionen.
Bilderna på alla tre trappkörningarna med ”Army reconnaissance car” spreds över hela världen av både pressen, myndigheterna och biltillverkarna.
Jerrican vs Jeepdunk
Bildskåp, tidningar och film
Efter kriget kallades i de flesta länderna – dock inte i Sverige – den rektangulära 20 liters bränsledunken för någon form av nationell anpassning av ordet Jerry- eller Jerrican. Jerry (Germany) är de engelsktalande soldaternas namn på de tyska soldaterna under andra världskriget. I dag benämner Förenta nationerna (UN) dunken som Jerrican, även om den är i plast. UN har i dag utförliga anvisningar för provning och märkning av alla former av behållare för vätskor för drivmedel och vatten.
Till skillnad från en mängd andra länder har bränsledunken fått namnet Jeepdunk i Sverige. Det kan finnas några olika orsaker till namnet.
Bildskåpen
Före, under och efter andra världskriget svarade tidningar och radio för nyheter till samhällsmedborgarna. Radion fanns i hemmet. Den snabba och bredare nyhetsförmedlingen skedde genom tidningarna och deras depeschkontors löpsedlar, bilder och sportresultat.
På depeschkontoret kunde man teckna tidningsabonnemang och köpa svenska och utländska tidningar. Det senare i alla fall i storstäderna. Man kunde även köpa godis, tobaksvaror, lottsedlar, brevpapper, pennor mm. En alt i allo butik kryddad med de senaste internationella nyheterna. Det var obligatoriskt att titta efter nya bilder i bildskåpet då man cyklade eller gick förbi.
På väggen mot gatan utanför tidningarnas depeschkontor fanns det ett litet väggfast skåp med belysning. I skåpet fanns plats för åtta till tio högglanskopierade svartvita bilder uppsatt med häftstift, möjligen i format 17,8 x 24 cm med en kort förklarande teleprintertext på två eller tre rader som beskrev motivet och personerna på bilden. Många bilder var rejält perforerade i hörnen.
På bilderna fanns ofta berömda idrottare, filmstjärnor, nationella ledare, flygplan och krig. Bilderna byttes varannan dag, ibland oftare beroende på vad som hänt i världen.
Populära bilder var de på David Sterling, SAS, Special Air Service och hans manskap från 1942.
LIFE Magazine
I Sverige hade vi under den här tiden tillgång till amerikanska tidningar. En populär tidskrift med engelsk text och mängder av kvalitetsbilder var den amerikanska LIFE International Magazine. De hade ”en armé” av krigskorrespondenter och fotografer.
Förutom tidningarna så matade de allierades press-, informations- och film avdelningar (kompanier) ut mängder av information i form av bilder till tidningarna och filmer till biografkedjorna. Journalfilm kallades propagandan när den var i form av film. Sverige var ett av de få länder i Europa, som hade tillgång till den här informationen. I de europeiska länder som kontrollerades av Tyskland fanns naturligtvis inte alls de allierades nyhetsflöde.
Från 1941 var fordonet Jeep ett återkommande motiv på bilderna. Jeep var en del av det amerikanska hjälpprogrammet Lend-Lease. USA hade skickat 104430 Jeepar och 1025015 dunkar till England. 1942 använde amerikanerna Jeepar i Tunisien. 1943 använde Engelsmännen Jeepar och amerikanska bränsledunkar i Sahara. Att dunkarna som var fastspända på Jeeparna på bilderna – kallades av betraktaren – för Jeepdunkar var en 100% självklarhet.
Jeepdunkar i verkligheten
1943 – 1960
Förutom den visuella informationen från bildlådor, tidningar och filmer så blev det under de tre sista åren på andra världskriget en extra och mer konkret hajp genom alla USA flygplan som nödlandade i Sverige. Totalt landade cirka 160 bombflygplan möjligen även några flygplan av annan typ. Sedan köptes det in massor av USA materiel till svenska försvaret. Efter kriget och fram till 1960-talet fanns det cirka 500 Jeepar i försvaret och cirka 150 flygplan av typen P51D Mustang.
Jeeparna i Sverige
Direkt vid krigsslutet 1945 köpte svenska försvaret in 166 Jeepar, det var begagnade krigsjeepar dvs surplus materiel. Troligtvis var det en blandning av Willys Overland MB och Ford GPW. De placerades dels hos flygvapnet, dels hos armén.
Med början under 1945 köpte sedan försvaret 459, helt nya jeepar. Leverantör var Scania-Vabis i Södertälje. Enligt bilder kan man se att det var både Willys Overland modell CJ2A och CJ3A. Modellårsbytet skedde 1949. Jeeparna fanns kvar till 1960 talet då de fasades ut då Volvo 903 Valpen kom ut på förbanden 1963.
Från 1945 och framåt köpte det svenska försvaret in mängder av jeepdunkar från Tyskland och Tjeckoslovakien. Alla som gjort värnplikten i Sverige har på något sätt sett eller hanterat en jeepdunk.
Flygplanen
Bombplanen
Under de tre sista åren av andra världskriget hade USA fem nödlandningsfält i Sverige. På de mest använda som i Malmö, Göteborg och Bromma fanns amerikansk servicepersonal och tekniker med komplett reparationsutrustning.
På fälten fanns både Dodge WC52 klargöringsbil, (Senare i Sverige betecknad Ltgbil 915) och Jeepar och jeepdunkar. Totalt landade 162 bombplan med 1400 flygare i Sverige. Flygplanen som kunde repareras ställdes upp på F1 i Västerås för att efter kriget återföras till USA.
Nödlandningsfält: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/sveriges-hjalp-till-usa-under-kriget/
Flygplanen: https://www.forcedlandingcollection.se/indexs.html
Mustangerna
De första P51D Mustangerna kom till Sverige i april 1945. Totalt köptes 165 begagnade flygplan under perioden 1945 – 1948. Fyra skrotades direkt för att bli reservdelar.
Återstående flygplan fick beteckningarna J26 och de 12 som utrustades med kamera blev S26. Några plan fanns kvar fram till 1953 då de avvecklades. De första planen kom till F16 i Uppsala och från mars 1947 till F4 på Frösön i Östersund och senare även till Såtenäs och andra flottiljer.
Svensk Militär Flygplanshistorik J26 Förbandstjänst: https://svfplhist.home.blog/j-26-forbandstjansten/
Här är del 1 om de svenska Mustangerna: http://flygplanshistorik.se/j26/j26sam.htm#GTEM
Och här är del 2: https://svfplhist.home.blog/j-26-sammanstallning-del-2/